Sprintlångpass väntar

Fredag morgon och jag sitter hemma. Har golvläggaren på besök för att få mattan på plats i nya toan. Ombyggnationen går framåt. Nu finns ett färdigt utrymme med väggar, golv, tak och dörr. Arbetsgången som väntar när golvläggaren gjort sitt är, upp med panel, måla, in med porslin, tapetsera, installera elen, spika lister, sedan så. Då, när det är klart, ska vi riva ner den stora toan istället... lite "never ending story" över det här projektet.
________________

Har fått lite mer att göra inför våra påsktävlingar också. Klubben arrangerar orienteringstävling på skärtordagen och på långfredagen och nu är jag inyltad i information, speakeri och banläggning. Kan bli en svetttig ideell vecka som kommer...
________________

Sen var det ju det här med träningen också. Just nu är jag ganska nöjd med läget. Skulle väl troligen behöva träna ytterligare lite mer och framförallt oftare, dvs fler pass i veckan. I veckan som gått sedan förra inlägget har det blivit tre träningspass, men tre bra. I söndags sprang jag Pilgrimsleden från Skara till Lundsbrunn och tillbaka, 21 km. Ett härligt långpass i vårvärmen, höll 5:30 i snitt. I tisdags var det MER-träning igen och då körde vi en extra omgång intervaller. Hela passet tog 105 min, exkl stretch. Bra pass. Tredje passet sprang jag igår. Körde ett kort tempopass hemifrån, 4 km på 17:16, 4:18 i snitt. Inte så illa pinkat för den här gubben. En bit kvar till 5 km under 20 men det ska väl gå framöver.
I helgen väntar ett nytt långpass, sprintlångpass. Ska ut och kontrollera kontrollappar och kontrollpunkter inför tävlingarna i nästa vecka. Blir ett riktigt långsamt pass med många stopp, inte alls som förra veckan, men det får duga. Man får ju ta vad som bjuds...
________________

Slutligen matchviktssträvan...
Har varit nere på hälften och vänt på vägen mot matchvikten. nu står jag på minus 2,2 kg och har alltså 2,8 kg kvar. Det svänger ju lite det där, det där men vikten alltså...

Klädkod för dans?

Torsdag igen. Det gick bättre den här veckan än förra. Åkte till Lidköping med den dansande dottren och sprang ett pass i skogen innan det bar hemåt igen.
Men det är inte helt lätt att glida omkring obemärkt på en dansskola iförd svarta trekvartslånga tights och en långärmad t-shirt, svart, av märket nike. Jag hann inte mer än kliva in i foajen innan jag träffade på en pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag skulle vara med och dansa.
-Nja, jag tror jag besparar dem den upplevelsen. Jag ska ut och springa en sväng... gäller ju att passa på...
Väl åter på skolan efter en knapp timme och en knapp mil hann jag inte mer än sätta mig ner i trappan ner till foajen innan jag träffade på en annan pappa till en annan unge som mycket kvickt ifrågasatte om jag hade varit med och dansat.
-Nja, jag tror jag ska bespara dem den upplevelsen. Jag har bara varit ute och sprungit en sväng... gäller ju att passa på...
Nåväl, det är väl på sin plats att konstatera att klädkoden för motionslöparen och motionsdansaren skiljer sig föga. På gott och ont, kanke. Men fördelen är ju ialla fall att om jag skulle vilja prova på en danskurs så kan jag ju köra med samma kläder som för löpningen, jag kommer smälta in bra. Men skulle jag vid ett sådant tillfälle vilja neka mitt deltagande inför någon nyfiken och frågvis förälder så kan jag ju säga.
- Nä, jag har bara varit ute och sprungit en sväng!
___________________________
Träningen går fint, sprang visserligen bara två pass förra veckan men gjorde det bra. Dagens pass var tungt men det jag körde i tisdags gick bra. Vikten är på väg ner, 2 kg borta 3 kg kvar.

Döskallar & skolk

Det fanns en tid, låt oss kalla det 90-talet, då dagar utan träning förärades med döskallar i den dåtida träningsdagboken. För er yngligar i omgivningen kan det vara bra att känna till att det på den tiden var mycket ovanligt med internetbaserade träningscommunitys. Träningsdagboken utgjordes av vad som mest liknade en dagbok, i papper, men tryckt som en a5-bok. I den infördes noga varje pass med intensitet och träningstyp och timmar, minuter, sekundrar (nja, kanske inte sekundrar, men ändå...) summerade genom huvudräkning och veckor, månader och år summerades. Diagram för olika träningstyper och intensiteter ritades på särskilda blad. Så var det då, på 90-talet. På 90-talet tränade jag lite mer (icke att förväxlas med MER, som ännu ej var påkommet på den tiden utan då istället hette "Alvars") än vad jag gör nu och det var alltså på den här tiden som träningsdagboken fylldes i varje dag och de dagar som ej innefattade träning förärades med en döskalle. Så här i efterhand kanske den mentala träningen inte optimerades av denna form av självnedvärdering då den fysiska träningen uteblev. Nu var det här emellertid på 90-talet och då var det fortfarande relativt nytt med mental träning så jag vet inte om det hade någon större inverkan. (noterbart: när man var sjuk eller skadad blev man en jävel på att rita döskallar...).

Nåväl, nu för tiden tränar jag inte fullt så intensivt även om jag i år gör ett försök att träna lite mer än de senaste åren (både mer och MER). Men idag förtjänar jag definitivt en döskalle. När man som jag har två jobb, en familj, hus och badrumsrenoverar, samt fixar en del ideellt med klubben är träningstiden något begränsad, man bör ta de tillfällen som ges. Men så icke idag alltså. Ikväll var det tänkt att jag skulle träna medan den stora dottern tränade dans i Lidköping. Det är ett bra upplägg vanligtvis. Jag kör dit, hon dansar en timme, jag tränar en timme och sen kör jag hem. Men idag var jag riktigt seg och omotiverad och lät latmasken vinna den inre dialogen. Jag skolkade, det blev ÖB och Elgiganten istället för spåret. Straffade mig själv med köpförbud, vilket iallafall känns som lite plåster på såret... Döskalle var det... :-).

När träningen blir så mycket bättre

Söndag kväll och välförtjänt vila.
Idag på förmiddagen sprang jag ett långpass ihop med ett gäng kompiar. Vi utgick från Öglundastugan i härliga Valleområdet och knatade inledningsvis iväg på Vallevandringsleden. Efter ca 5 km kom vi fram till Billingen och den beryktade Greklandsbacken som leder upp på berget. Det visade sig att någon (i dessa kristider...) devalverat Grekland. Kring backe två och fyra (av fyra) var det kalhuggt. Efter de ca 140 höjdmeterna fortsatte vi längs bergskanten och flera härliga utflyktsmål passerades, bla Jättadalen och Öglunda grottor. En bit bortanför det som kallas Torp tog vi oss ner för Berget igen och då fortsätter leden i underbar hedterräng. Landskapsbilden kallas för Kamelandskap och det är en böljande terräng med små korta och backar upp och ner. Härlig löpning på knixiga småstigar. Totalt blev det ca 17 km på knappt 2 timmar.
Med härligt väder, underbar omgivning och trevligt sällskap blir träningen så mycket bättre.
Tackar för sällskapet, Karin, Rasmus, Göran, Manne, Filip, Magnus, Joel och Svea. Det får vi göra om!

Nedan, grafen över dagen träning. (Klicka på den så syns det bättre...)
GPS och pulsband var med idag liksom kompressionstrumpor och extra korta löparsockor utanpå. Perfekt!

Väl duschad efter passet ringde mobilen. Det var frun, hon hade lyckats skada sitt revben och behövde komma in till KSS. Det som skulle blivit korvgrillning med familjen blev istället en tur till Skövde. Väl hemma igen ville ungarna att vi skulle grilla i trädgården istället. Men vet ni... det är grymt besvärligt att få fyr på kol utan tändvätska och någon brasa tänkte jag inte fixa med. Det fick bli "stekekörv" istället. Men vi käkade iallafall på altanen...

Äntligen!

Äntligen! Äntligen ett träningspass där benen kändes hyffsat pigga igen. Det har inte hänt sedan juldagen-91... Äh, juldagen -11 var rätt ok det också. Men med ett mer eller mindre smurt tillstånd hela januari och en jobbig träningscomeback i februari har mars börjat betydligt bättre. Söndagens distanspass gick bra och på gårdagens MER-träning kändes kroppen både stark och lite snabbare. Det blir så mycket roligare att träna om man känner att man orkar lite.
_______________________

Vägen mot matchvikten har också börjat. Från +5,0 har vågen nu pallrat sig ner till +4,1, så det går åt rätt håll.
_______________________

Regler för reglar finns ju. cc45, eller cc60 är väl det vanligaste. Jag är emellertid som hemmafixare regelvidrig. Jag fnyser cc:sena i nacken och har räknat ut att min minivägg för den nya toan mår bättre av cc120 från sidoväggarna och sedan en extra regel mittemellan. Det blir inte lätt för de som såsmåningom "ärver" mitt hus, men det underlättar byggandet avsevärt. Räknade faktiskt tom in gipsskivan som ska upp på sidoväggarna så cc blev 121,2.
...får verkligen hoppas att strategin håller när det väl kommer till kritan :-).

Matchvikt

För ca ett år sedan hade jag precis gjort mig av med 10 kg genom att käka vettigt och röra på mig. Det tog ca 12-14 veckor eller något sådant. Sakta men säkert har emellertid kg kommit tillbaka, inte alla men iallafall hälften av dem. Det är rätt så störande, men har man det som jag ganska lätt för att lagra för krigstider så är det här med kosten en mer eller mindre ständig fråga.
Nuläget är alltså 5 kg från matchvikt och som den boxarslugger man är går det ju inte att väga in sig i ny viktklass hur som helst utan det blir till att "deffa" under de kommande veckorna. Jag rapporterar hur det går...
__________________________

Tränade ett tufft pass i tisdags, MER träningen, och fick lite ont både i höger höft och höger häl. Sprang även i tordags, ett distanspass, och hade känningar på samma ställen. Vilade igår och idag och nu känns det bättre, ska ge mig ut imorgon igen. Förhoppningsvis utan känningar.
__________________________

Eller vilar och vilar. Jag har inlett ett hemmaprojekt som kräver en del svettdroppar. Vi ska göra om badrummet så att det blir ett badrum och en gästtoa och det inledande rivningsarbetet är inte att leka med.
Arbetet har bara börjat men det blir nog bra när det är klart.