Inte bara mörker

Kroppen gav svar på tal... Jag körde på som planerat med tuffa träningar och tävlande. Hälsenan höll sig hyffsat i ordning men tror att jag körde rakt in i en förkylning istället. Och som det inte vore nog, i tisdags kväll på MER-träningen sa även hälsenan hej och gokväll igen. SÅ nu sitter jag här med en snuva och en hälsena och på söndag är det dags för ett nytt löparäventyr... ser inte så ljust ut.
På Söndag är det dags för kvarnloppet, som egentligen är en träningsaktivitet som jag hittat på för att det ska vara lite roligare att springa långpass. Mer om Kvarnloppet finns på Gandviks hemsida .

Men det är inte bara mörker för i mörkret på fredagskvällens tävling lyckades jag vara snabbast i min klass och knep titeln som Skraborgsmästare i nattorientering 2012, i H35. Om sanningen ska fram, och det ska den väl, var jag otroligt osäker på start, kände mig inte pigg i kroppen och förkylningen var i antågande. Men jag hade ju tagit mig ut till tävlingen och var ombytt och klar så jag bestämde mig för att i alla fall försöka. Södervall stor hade klassat ner sig till H35 och det skulle bli stor batalj men han hade också en talle i näsan och fick dessvärre avbryta tävlingen efter halva loppet. Hans avbrott halverade i princip motståndet också. Bara två löpare till i klassen vilka jag alltså lyckades vara snabbare än :-). Ytterligare ett glädjeämne från den kvällen var att jag även belönades med en av de lägsta poängen, för egen, del , sedan Sverigelistan startade, en 13 poängare. Som information kan meddelas att jag för närvarande i snitt har 24 på de sex bästa och den näst lägsta poängen är 20...
Men skulle inte sanningen fram???
Jo, visst ja, poängen var rejält oförtjänt. Säkert en 6-8 poäng lägre än själva prestationen, det får man väl erkänna. Så kan det emellertid blir ibland i små tävlingar med små klasser och den här gånger drabbade det mig. Jippi!

Vem är det som bestämmer?

Hur gammal får man vara egentligen? Känner mig i alla fall för gammal för träning när jag inte hinner mer än att börja träna innan krämporna gör sig påminda. Två- tre veckors medioker träning, är det vad man tål?

Förra veckan, t ex, tränade jag fyra pass, två bra och två mindre bra, men fyra pass var det. Hälknölarna som varit ursprungsproblemet håller sig i ordning men hälsenorna gör det inte. Höger är sämst, är stel och öm på mornarna och behöver lite voltaren-salva och ett par timmar för att fungera, lite senknarr kompetterar diagnosen. Även höger knä och höft sköter sig också dåligt, vill inte riktigt vara med och träna utan trivs bäst i stillasittande läge. Det är surt, grymt surt. Känner mig för övrigt riktigt träningssugen, motivation på topp. Så vad ska jag göra?

Planen hittills är att köra på, men vara noga med uppvärming och behandling av krämporna. Borde säkert utöka med mer rehabträning igen för att försöka stärka svageheterna, men det är en balansgång det där. Om det handlar om överansträngning är det ju inte toppen att anstränga mer.
Med ett långpass från igår i benen stundar MER-träning både i kväll och i morgon kväll. Det kan väl utgöra ett belastningstest för att se om det blir sämre eller oförändrat. Till helgen väntar tävlingar fredag och söndag... överlever krämporna den här veckan utan att klassas som skador så ska det nog inte vara något problem.

Det sägs ju att man ska visa kroppen vem det är som bestämmer men risken föreligger ju alltid att det är kroppen som får sista ordet...

Oblog - tillbaka efter vila

Oblog. – ”Min blog”, som Allram hade uttryck det, har nu, liksom jag, fått lite välförtjänt vila efter AXA äventyret.  September var en månad med mindre, men hyffsat regelbunden, träning och en del orienterande. Nu i oktober är det dock dags att sparka igång gubben igen och träna lite mer igen.

Och apropå mer så har jag och Södervall stor dragit igång MER-träningen igen och som vanligt kör vi passen på tisdagar kl 18.05 från Petersburg. Uppslutningen har inledningsvis varit god med över 20-deltagare per vecka och det är verkligen inspirerande. Det är också många som frågar mig om träningen och som verkar nyfikna på att komma med och prova men som ännu inte dykt upp. Många tror att de inte ska hänga med och att det bara är gnuer och gaseller på MER-träningen men så ser det ju inte riktigt ut. Visserligen finns det ett par som löper halvmaran ner mot respektabla 90 och kanske någon även under det men de flesta är träningssugna motionärer på alla nivåer och det är kanske det som är det allra bästa med träningsformen, just att alla kan vara med efter sin egen förmåga.

För träningsintresserade löpare i Skara har vi också slagit ihop facebookgrupperna ”Löpning i Skara” och "MER-gruppen” till ”MER Löparsällskap i Skara”. Gruppen har nu drygt 70 medlemmar och tanken är att det som löpare i Skara ska bli lättare att hitta sällskap på löparrundorna, för den som önskar det. MER-träningen är då bara en aktivitet i mängden och flera andra initiativ presenteras också i loggen.

Jag har tänkt mig att fixa med några löpartillställningar under de kommande månaderna och först ut är andra upplagan av Flian Ultimate som ska avlöpas redan på söndag. Det finns alternativa slingor från 6 till 20 kilometer och det ser ut att bli ett gäng som deltar. Flian Ultimate är ingen tävling utan ett distanspass med vätska och för de som vill, tidtagning, men alltså träning.

Om ett par veckor är det dags för Kvarnloppet och i november väntar Novemberkosan. Blir spännande det… J