onsdag 25 juli 2012

Blånagel i ögat

Sitter i förtältet på morgonkvisten, ungarna sitter brevid och leker med några små "plockihop-djur". Jag funderar över gårdagen. Det var en riktigt härlig orienteringsdag igår. Vi åkte ut hela familjen och först sprang vi med ungarna, jag med den minsta och fru med den större. Sedan var det min tur. Gårdagens lopp var egentligen riktigt dåligt genomför från min sida. Sprang lite för mycket, ville lite för mycket, orienterade lite för lite och bommade lite för mycket. Värmen tog även ut sin rätt. Jag startade ett par minuter efter 13 och då var det rejält hett vilket jag har problem med. Sammanlagt kan jag nog räkna in 5-6 minuter bom på lika många ställen längs banan, ett riktigt skitlopp egentligen, men ändå ingen katastrof.
Etapp tre avgjordes i strandskogen vid Vilshärad så eftergenomfört lopp var det bara att knalla ner på stranden och bada, Fru och ungar var redan där och jag knallade rätt ner i vattnet. Det var faktiskt badpremiär för i år! Men så skönt! Sol, varmt, sandstrand, orientering, bad, macka och vatten. Perfekt!
...och det blev inte sämre, efter en snabb dusch gick vi till bekanta där vi fick oss en fika och jag en öl. Perfekt!
Den enda lilla tråkigheten igår var att jag sprang tävlingen i mina tänkta AXA-dojjor och fick mig en finfin blånagel på stortån. Det var ju inte bra för de kommande två etapperna men framförallt fick jag något att fundera över inför AXA. Verkar bli en svår nöt att knäcka, att ta beslut om skoval inför den tävlingen...

Idag står det vilodag på Oringen-programmet, eller vilodag förresten de har ju döpt om det till aktivitetsdag så nått för vi väl hitta på. Tanken är att vi ska åka ner till Kullaberg för att leta rätt på Vilks Arx och Nimis, och det ska bli kul, så när som på bilresan dit och hem förståss!
Hinner vi tillbaka i hyffsad tid till Halmstad så springer HD21 elitklasserna sprint inne i stan ikväll och det är alltid kul att se.

Imorgon väntar sedan en ny tuff långdistans och jag startar nästan först, 08.36, så det blir till att spåra till de andra... Pannben fram!

måndag 23 juli 2012

Så nära men ändå...

Idag var det dags för Oringens etapp två och det var medeldistans som gällde. Jag kände mig grymt sugen på väg till start och var förvånansvärt stark i benen. Det här skulle gå bra!!!
Inledningen av banan gick galant. Jag fann ett kanonvägval till första kontrollen och plockade tvåan och trean snyggt och snabbt. Sedan nyttjade jag samma stråk som till ettan när jag sprang mot fyran. Allt funkade bra och jag hade (mitt tycke god fart). Sedan strulade jag lite till femman och lite igen till sjuan men de två misstagen kan inte ens räknas till 30 sek ihop. Åtta, nio, tio och elva låg som på räls, inga problem. Mot tolvan så, klockren orientering och uppför höjd kanten och där skulle jag ha min grop... men vad nu? Hygget? Såg visserligen en kontroll ute på hygget i en grop men insåg att jag hade kommit lite för långt. Jag vek av körde lite mer höger längs med hygges kanten. Nådde upp till ett skogshörn, här skulle det kunna vara... men inte, vad nu då, fan... Såg en skärm och köttade dit. Det var ju inte min och jag hade svårt att läsa in mig var den kunde sitta. Men så, aahhh, den måste sitta på åsen. Tillbaka igen, passerade kontrollen på hygget, hittade en ny skärm, inte min. Var satt den här då??? Måste vara den lilla sänkan. Så, lugn nu, noggrann kompass och, upp på höjdryggen igen, och där, kontrollen på hygget igen, i blickfånget. Jag sprang dit och kollade den med, även om jag var rätt säker på att det inte var min då min skulle ligga i skogen och inte på hygget. Men va fan, kodsiffran stämmer, det är min. Kollar på kartan, fattar inte, stämplar och tar riktning mot nästa. Tio meter från kontrollen... aha, det var ju en kartjustering vid start med nya hyggen inritade. SÅÅÅÅ surt! Jag hade den ju, det skulle vart en spik till under dagens superlopp. Helvete.
Köttade på de sista kontrollerna och bommade inget.

Ja, det var dagens skogsäventyr det. Har haft svårt att smälta misstaget då det var osedvanligt surt och det enda under dagens annars riktigt bra orienteringslopp. De vann min klass på 29 min och jag hade 39. Bommen kostade 4 så 35 hade varit dagens resultat om jag bara kollat kartjusteringen bättre och kommit ihåg att det skulle finnas lite nya hyggen här och där. Surt.

Nu laddar jag om för ett nytt, prickfritt, lopp imorgon, så får vi se hur det går :-)

Husvagnssemester

(opublicerat inlägg från igår...)

Planen var, packa fredag för att bara äta frukost och åka iväg mot Halmstad på lördag morgon.

Verkligheten gav följande: Det Sundmarkska paret var alldeles för lata för att packa ihop allt på fredagen och när frukosten inmundigades på lördagsmorgonen hade klockan redan passerat 10. Vi kom iväg vid ett och örjade med att köra ner till statiol och tanka samt inta lunch på den lokala korvmojjen. Därefter åkte vi till klubbstugan för att byta en tävlingströja samt uträtta diverse behov. Klockan var således över två när vi lämnade Skara. Inledningsvis gick resan galant men efter Vara började bromsarna låta illa på bilen och i Vårgårda tvingades vi stanna. Beslutet som därefter fattades innebär enkelt att koppla av husvagnen och köra tillbaka bilen till Skara och där låna mina föräldrars bil för att återvända till Vårgårda och fortsätta färden. När det var avklarat var klocka ca fem. Därefter gick resan ganska bra. Vi nådde vår campingplats före åtta men var då tvungna att inleda med att handla och äta lite så vid nio eller nått började vi med resning av förtält.

Att resa förtält är inte så svårt men ganska tidsödande, inkluderar vi iorndningställande av förtält och bäddning samt läggning av barn så hade klockan gott och väl passerat elva. Då var det dags att ta tag i förberedelserna för morgonens äventyr, den första oringenetappen. Men jag var nog i säng en bit före tolv iallafall, med klockan ställd på halv sju...

Lärdom, ...ibland går det inte helt friktionsfritt helt enkelt!

___________________________

Men jag har ju sprungit också. Den första etappen är avklarad och det var väl ingen succé men heller ingen katastrof. Sprang ett hyffsat bra lopp men var otroligt trött. Det var ändå roligt att vara tillbaka i halland och springa och jag ser fram emot morgondagens etapp då det är medeldistans på programmet.


lördag 21 juli 2012

Sundmark - Hellner, 1-0

Lördag morgon och familjen håller på att packa husvagnen för att dra iväg till Halmstad och årets Oringen. De övriga tre  familjen kommer vara med och springa 2-3 dagar medan jag springer alla 5. Vi är inte inbokade på centrlaorten utan har bokat en plats på en vanlig camping. Det kommer bli en kanonvecka med massa orientering, sol och bad.

Förberedelserna rent träningsmässigt skulle kunna ha varit betydligt bättre de sista månaderna. Jag har tampats med lite bristande motivation och dessutom haft en smärre sommarförkylning. Nu känns det emellertid bättre och det ska bli riktigt kul att springa. Genrepet i för oringen gjorde jag i tisdags. Det var Lidköpings etapp på 5-kvällars, en träningsorientering som hölls vid Sjölunda utanför Lidköping. Träningsloppet kändes väl sådär och tekniken var inte riktigt på plats men ett helt ok lopp var det, utan större misstag. Men det finaste var ändå resultatet (framför prestationen) det visade sig att Markus Hellner, den dubbla OS-guldmedaljören, var med och sprang samma bana som mig, och han fick pisk!!! Jag slog honom med nästan 6 minuter på den drygt 8 km långa banan. Det kan jag leva gott på ett tag :-).
Sundmark - Hellner, 1-0, det ni!

Nu blir det Halmstad, och mitt 24:e Oringen!

onsdag 11 juli 2012

Nya segerpjuck med månaden kvar till AXA

Med månaden kvar till AXA har jag köpt nya skor som jag tänkt att köra loppet i. Det blev ett par Salomon Spikecross 3. De är rätt stabila och liknar en löparsko i uppbyggnaden men har en grov terrängsula med dubb i. Visserligen kan de dra åt sig en del fukt och vara lite tunga men jag tror att de ändå kan göra jobbet, dvs inte vara för vecka och bidra till några vad och häl problem.
Provlöpte dem för första gången på Rydas 5-kvällar igår och det bådade gott, det blev seger med närmare 8 minuter! Får väl avslöja att jag inte tog den allra längsta banan, men ändå :-).

Japp, så ser de ut. dojjorna som ska ta mig 43 km över fjällen om en månad...

Dags för Oringen nr 24

Snart, om inte mer än 10 dagar, är det dags igen. Dags igen för årets största orienteringsäventyr Oringen. Det är som alltid roligt att få komma iväg och vara med när det händer och nästan också som alltid så är det lite med glädje och ångest. För lika roligt som det är att vara med, lika jobbgt är det också. Men man vill ju absolut inte missa äventyret så det är bara att bita ihop och njuta.
Nedan följer, i korta drag, en lång story om mina oringen hittills.

I min gamla Obloglogg hade jag ett inlägg om Oringen inför Oringen i Sälen 2008 som faktiskt var mitt 20:e Oringen. Sedan dess har jag deltagit i ytterligare tre och med årets Oringen om ett par veckor kommer jag ha deltagit i 24:a stycken. Inte så pjåkigt med "bara" 37 år på nacken.

Nedan kommer storyn...
Premiären skedde på Oringen i Småland 1983, då som 8 åring. Mina föräldrar hävdar med bestämdhet att tanken var att jag skulle varit med redan i Luleå men då angivelserna på den tiden var med text och inte symboler och jag inte hade lärt mig läsa så fick jag inte vara med. Så här i efterhand låter det som en konstruktion och svepskäl för att inte låta den ivriga lillpojken vara med. Fattar inte att jag köpte argumentet.

Nåväl efter Småland var det Blekinge -84 och Falun -85. Falun var sista året i H10 och minns att jag lyckades bli 8:a till slut och vann en freestyle, en röd. Pontus Funke vann, vad han fick i pris minns jag inte, men jag minns att samma Funke vann även Östgöta tredagars tidigare samma sommar och jag tror jag slutade 8:a även då, eller möjligen 6:a.

I Borås 86 var jag inte med men sprang igen i Norrköping -87. Hoppade över Sundsvall och sprang igen i Östersund -89. Att det blev vartannat år tror jag beror på att pappa är polis(!). Vartannat år hade han tidig semester och då åkte vi inte på O-ringen.

90 i Göteborg var jag med igen men då bodde jag ihop med kompisar (Andreas Ph och Peter Lövgren) eftersom resten av familjen inte var med. Farsan var på FN-uppdrag på Cypern. Det var emellertid i Göteborg det hände, med en resultatrad liknande 2,3,6,2,3 stod jag som slutsegrare i den prestigefyllda klassen H16B. Minns att Martin Pettersson Falköping vann den riktiga H16 klassen.

Efter 90 var jag med 5 år på raken, Arboga, Södertälje, Halland, Övik och Skåne. I Skåne sprang jag Elitklass för första och förmodligen sista gången. Placerade mig rätt långt bak. Det mest spännande var att jag sista dagen kom upp som felstämplad och fick ta mig till seketeriatet och tjata till mig ett resultat. Det året var Regnly (EMIT) stämpelsystem och jag saknade tydligen registrering från sista kontrollen (på sista etappen, alltså tävlingens sista kontroll). I seketeriatet kollade jag och ett par arrangörer på kontrollappen och till slut kunde vi gemensamt "besluta" att det fanns en liten obetydlig markering och jag kunde godkännas. Så var den 57:e plac (eller nått) bärgad.

-96 i Karlstad var jag inte med men Umeå -97 kunde jag inte motstå. I Umeå var första gången, vad jag minns, som det satsades stort på prologen för elitarna. Närmare 10 000 satt på läktarna på fotbollsarenan när den inledande tävlingen avgjordes. Rätt häftigt faktiskt.
I Gävle 98 bodde jag i tält och 99 i Borlänge var första gången jag bröt ett Oringen. Trodde väl att H21L fortfarande var en gångbar klass men efter ett par tre dagar i skogen var inte benen men på noterna längre. Vaderna smärtade hela tiden utom när jag sprang uppför. Fjärde dagen tog jag mig knappt till start och bröt således. I efterhand så skyller jag det vadonda mest på mina flippflopp sandaler som jag kasade runt i efter tävlingarna.

00 och 01, Hallsberg och Mästa stod jag över men 2002 på hemmaplan i Skaraborg var det dax för comeback. H21K var klassen och veckan gick bra. På 5:e etappen kidnappades jag för svensexa, fick skrubba smutsiga skor utanför damduschen...

I Uddevalla 03 kom min andra brytning. På 5:e etappen började jag med att storbomma, sisådär en 10-12 min på ett par kontroller. Blev ikappsrungen av en större klunga (med bl a Mogge Svensson, Halmstad OK) men efter drygt halva loppet snubblade jag i en lätt utförslöpa och slog knät i en sten. Fick hoppa ner för berget till en stig och vidare mot sjukvårdskrysset, plåstrades om och fick sedan åka fyrhjuling tillbaka till TC.
Inte var det mycket bättre i Göteborg 2004. På tisdagsnatten efter två löpta etapper fick frugan förvärkar och onsdagen fick tillbringas på sjukhuset istället för i skogen. Sprang även 4:e etappen men inte 5:e.

05 i Småland klev jag upp till vanlig H21 igen för att möta mina nya klubbkompisar i min gamla klubb Gandvik. Det roligaste som hände under veckan var när jag ena etappen kom ikapp Lundaren och vi hade sällskap hela vägen till mål men väl där visade det sig att Lund inte hade stämplat vid samma nästsista som jag och var således ute ur matchen...

Mohed 06 var ett mycket fint Oringen och jag höll undan för Lund under den avslutande etappen även om han i det närmaste var ifatt mig i skogen.

07 i Mjölby var jag inte med.
2008 var det jubileum, mitt 20:e Oringen. Återigen var det många Gandvikare i H21 klassen och jag lyckades, trots vissa besvär visa att gammal är äldst. Det var en fantastisk vecka i Sälen med otroligt många orienterare och rolig orientering. Var uppe själv utan familjen och delade stuga med Lund och Conny med "mamma".

2009 var i Småland igen och den här gången var jag själv med barnen och bodde med mor och far i husvagnen. En tuff vecka i H21 och ganska otränad blev jag runt 100:e. Ungarna var ute på inskolning ett par dagar men mest lyckliga över den fantastiska barnpassningen.

I Örebro 2010 sprang jag den nya 2-dagarsklassen och bokade in familjen på hotell. Lite "lirar-Oringen" kan man säga, men två dagar fin orientering blev det i alla fall. Tror att Löwegren tog hem klassen och jag var rejält distanserad.

2011 var vi åter i Mohed och det bjöds återigen på fantastiska tävlingar. För min del var det också premiär i H35 och jag sprang dessutom kort. Innledde veckan bedrövligt med en fem minutare första dagen men sedan gick det allt bättre och jag blev runt 15:e. Sista etappen sprang jag ett av mina bästa ol-lopp någonsin. Superkul!.

Så 2012 väntar Halmstad. Jag är anmäld i H35 och med banor runt 9 km kommer det bli en tuff vecka. Familjen är inbokad i husvagn men inte på C-orten utan på "reguljär" camping. Ungarna kommer nog springa tre etapper och sola och bada med J resten av veckan.

Om ni nu orkat läsa hela inlägget och summerar antalet starter finner ni att de är 23 st, även om jag "endast" gått runt 20 ggr.
Halland kommer att bli min 24:e start. Målet för i år är att få en tuff vecka som förberedelse för AXA, men jag hoppas naturligtvis på bra felfri orientering och starka ben :-).

söndag 1 juli 2012

Semesterlunken, latmask och pratmask

Jodå jag har deltagit i semesterlunken och nej, det är inget motionslopp, snarare det motsatta. Första semesterveckan är till ända och den är upplevd i Funäsdalsfjällen. Visst har det blivit en del bra träningspass. På vägen upp sprang jag Idre FjällOL i H21. 12,5 km. Det gick ok, me inte mer. Här i Funäs har det blivit två regelrätta pass, ett långpass och ett backintervallpass. Men totalt sett känns det som lite för dåligt fokus på träning. Det är inte mer än sex veckor, eller nått, kvar till AXA och förutom att det tränas lite för lite så fikas det desto mer, och då har jag inte nämnt alla goda måltider och drycker därtill. Semesterlunken deltar jag i, jag kan inte påstå motvilligt, utan det är rätt skönt. Men lite med förskräckelse inför vad som väntar i augusti. Det blir inte lättare att springa AXA med färre mil i enen och fler kilo runt magen...
_______________________

Semestern har hittills bjudit på några riktiga höjdare. Igår såg jag t ex en livs levande bäver. Riktigt härligt! Vi var ett gäng som skulle ner till Mittån men jag gick i förväg då jag grabbat med mig flugspöt och precis innan jag kom ner till ån var där en bäver i en liten bäckfåra. Jag kunde kolla på den ett par minuter innan den försvann. En rktigt kul upplevelse!

Sedan har jag hunnit med en vända i Ljusnan för lite öringfiske, och även om det var riktigt mycket trassel med utrustningen så väger ändå känslan av att ta en go öring på torrfluga upp hela upplevelsen. Fantastiskt härligt :-).

Med resten av familjen har det också varit mycket fiske och en del vandring och vi har haft tur med vädret även om det inte är så varmt så har vi i allafall inte haft så mycket regn på oss när vi varit på äventyr.
________________________

Imorgon planeras för ett lite längre pass. Rasmus Persson från Falköping är och jobbar i Stugudal i Norge som ligger ca 8 mil från Funäs och han kommer hit för en fjälltur imorgon. Förhoppningsvis blir det 20-25 km och ett ordentligt test för vad kroppen tål i fråga om fjällöpning. Bra test inför AXA och jag hoppas att vader och hälar håller (liksom det mesta andra på gubbens kropp...).

________________________

Till sist... något överraskande tog semseterlunken greppet om bloggandet. En vecka har gått så nu får ma väl visa vem det är som bestämmer. Latmasken eller pratmasken.